GÖDSLA GRÄSMATTAN

Varför gödsla gräsmattan?

En gräsmatta ska inte bara vara fin, den ska också klara alla de olika påfrestningarna som den kan utsättas för.

Utomhusaktiviteter som fotboll, spring, lek, hundar, katter, grillning, sol och bad… alla dessa utsätter gräsmattan för slitage. Lägg sedan till ogräs, mossa (som har en längre växtsäsong) och vår egen gräsmatteklippning (som tar bort näring från gräsmattan) så ser man ganska snabbt att gräset kan behöva en hjälpande hand då och då.

Genom att göda ger vi tillbaka gräsmattan precis de näringsämnen, som den tar upp via vatten, rötterna och upp till hela växen, som den behöver

Hur ofta?

Det är fördelaktigare att gödsla lite och ofta, än mycket och sällan.
T.ex att dela upp gödningen på 3 till 4 gånger under vår- / sommar-perioden är optimalt.

Men inte alla hinner med detta och man kan istället få mycket bra resultat om man åtminståne gödslar 1 till 2 gånger om året.

Om man har lerjord (som är ganska näringsrik) så brukar det räcka med 3 gånger per år. Medan sandjord, som ofta är mer näringsfattig, mår bra av upp till 4 omgångar per år.

När?

Den viktigaste perioden för gödning är våren.

Framför allt vill man sätta igång växtligheten igen efter att gräset legat vilande under vintern. Just på våren finns det också tidiga ogräs och mossa som gärna vill slå sig fram. Genom gödning så hjälper man gräsmattan att konkurera med ogräset och att komma i form inför sommaren.

När det har blivit barmark och man ser tecken på att gräset börjar växa så är det dags för årets första gödning. Detta brukar inträffa mellan början av April och början av Maj.

För att fortsätta stärka gräset så bör man sommargödsla någongång mellan Maj och Juni.

Och årets sista gödning görs nångång mellan Juli och Augusti.

Om man väntar till Augusti med att gödsla så bör man fundera på att använda kvävefritt gödsel, som alltså bara innehåller fosfor och kalium. Detta brukar kallas för Höstgödning. Det hjälper gräset att förbereda för vintervilan på ett bättre sätt.

Gödsla gräsmattan vid mulet väder, kvällstid när solen står lågt eller allra helst precis innan regn. Näringen gå då ner i marken och solljuset tillsammans med gödning kan inte bränna gräsmattan.

Om det skulle bli väldigt torrt väder efter att du gödslat så rekommender man att vattna gräsmattan. Använd en vattenspridare och låt den stå i några timmar för att få ner gödningen i marken, där gräset suger upp näringen via rötterna och sprider till hela plantan.

Det finns även organiska gödningsmedel som kan användas i alla väder.

Hur & Hur mycket?

Gräsgödslet ska spridas jämnt och tunt över gräsmattan.
Att sprida gödsel för hand är svårt. Det uppstår ofta ojömnheter och doseringen blir fel.

Använd istället en spridarvagn som portionerar ut rätt mängd när du gödslar din gräsmatta. Vi både säljer och hyr ut dessa.

För stora ytor så finns det något som heter cetrifugalspridare som har en större spridning.

Ett av de kanske bästa tipsen för gräsmattans välmående är att inte alltid använda gräsklippare med uppsamlare eftersom det klippta gräset blir som ett naturligt gödsel. Maskarna och andra små djur drar då ner gräset i marken och bryter ner det så att ny näring bildas.

Hur mycket?

Gödningsmängden för NPK / fullgödsel ligger mellan 2-5kg för 100kvm beroende på hur ofta man tänket göda.

Vad?

Gödsel ska ha en bra balans med rätt sammansättnig. Framför allt är det kväve, fosfor och kalium man pratar om. De flesta gräsmattegödsel har en bra balans och kan oftast användas till hela trädgården, så länge inte någon speciell planta behöver specifik gödning.

Organisk gödning
Riskerar inte att gräset bränns. Det är långtidsverkande. Näringsämnena binds i jorden och finns kvar under lång tid. Organiskt gödselmedel är mer miljövänligt och hjälper mikrofloran för att förbättra strukturen i marken. Maskar, gråsuggor och andra mikroorganismer bearbetar jorden så att den blir luftigare och släpper igenom mer vatten. Man får en bra balans mellan vatten, luft och jord som hjälper gräset.

Gräsmattegödsel
Alla de näringsämnena som gräsmattan behöver. Framför allt kväve som gräset behöver allra mest av.

Olika kombinationspreparat
Gräsmattegödsel som innehåller olika bekämpningsmedel mot ogräs. Dessa behöver ofta värme för att fungera. Används oftast efter midsommar och framåt.

Mosspreparat
Gräsmattegödsel som är kombinerat med bekämpningsmedel mot mossa. Det dödar mossan, som efter ett par veckor lätt krattas bort. Samtidigt som det stärker gräset mot framtida mossa.

Höstgödsel
Gösel som inte innehåller kväve. Används som slutgödsling på hösten för att förbereda plantorna inför vintern. Kan användas till hela trädgården och är inte bara specifikt för gräsmattan.

Vad ska man inte göra?

Gödsla vid torka och/eller starkt solsken eftersom gräsmattan kan brännas. (Gäller till viss del inte organiska gödningsmedel)

Gödsla inte sent på hösten eftersom gräset snart ska förebereda sig för vintervilan.

Använd inte vanligt gräsmattegödsel senare än slutet av Juli / början av Augusti. Använd istället höstgödsel.

Gödsla inte FÖR MYCKET eller FÖR OFTA. Om gräset har bra färg och det växer bra, behöver man inte gödsla. Men när man märker att det mår sämre, mycket ogräs eller mossa så är det dags att få ner näring och kanske bekämpningsmedel i jorden.

Undvik näringsläckage. Det innebär att gödningen inte kommer dit den ska, utan kanske rinner ner för långt i jorden med regnvatten/övervattning. Eller att man övergöder och mer eller mindre kastar bort näringen som plantan inte kan ta upp.

Vad är nkp/fullgödsel?

Vad är NPK / fullgödsel?

Det pratas ofta om NPK-gödsel eller fullgödsel. Vad är det?
N (Kväve), P (Fosfor), K (Kalium), detta är alltså de näringsämnena som gräset behöver.

Kväve (N) ingår i gräsets protein och klorofyll. Kväve finns i olika former där de vanligaste är nitratkväve, ammoniumkväve och ureakväve.

Nitratkväve är direkt tillgängligt för plantan, medan de andra måste omvandlas. Till nackdel så försvinner det lätt vid nederbörd och överbevattning. Det kan även bränna gräset vid torka och starkt solljus.

Ammoniumkväve och ureakväve måste omvandlas till nitratkväve för att plantan skall ta upp det. Detta blir en mer utdragen process som förvisso inte försvinner lika fort vid nederbörd eller övervattning.

Fosfor (P) ingår i plantans protein och behövs för att stimulera rotutvecklingen.

Kalium (K) reglerar salthalten i plantan. Salthalten styr ämnestransporten som bildar socker och stärkelse. Kalium stärker alltså grässtråets celler mot ex. snömöggel och sockret härdar gräset inför vintern. (Ungefär som glykol i kylarvätskan till bilen)